Det går att se era fotspår, men inte att höra era röster.
Det är en envägskomunikation där vi producerar o ni lyssnar, tittar, tar del av.
Men ni förblir tysta på andra sidan, tystare än en tjuv om natten.
Vi ges ingen respons...
..o det är en respons som behövs för att det här inte ska kännas riktigt läskigt.
Ge o ta, ge o ta heter det väl?
måndag 9 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar