Jag började min sista dag som tonåring med att göra det som vi gjorde i tidiga tonår, o som jag längtat efter att göra. Att ramla hem sent, fnissa, prata drama, sova i osköna sängar, köra en walk of fame med bakismedicinen i högsta hugg, att med glitter, lösögonfransar, klackar vandra o bara vara slitet äcklig. Dagens egna lägenheter o taxis har gjort detta till en ovana. En uppstyrd söndagsbrunch som innehöll all livsnjutning man kan önska. Dipp, ost, kex, morötter, gurka, tårta, kladdkaka osvosvosv. Kväll o riverdance med mamma. Vi förundrades över snabbheten i dansarnas fötter. Det var mäktigt o allt avslutade med en stående publik. Vackra tjejer o en man som verkligen hade "det", som fick mig o mor o hoppas på en avsliten tröja. Vissa kan ha "det" utan att vara snygg men jag tror han var "det;ets" herre! o sen snygga Frank Wagner innan läggdags. Min ursäkt inför detta inlägg men sprängfylld info är att man får överproducera hur mkt man vill om sin födelsedag. hohoh /L
måndag 18 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar