ofestligt.

Det är lördagskväll.
I lägenheten bredvid har musik pulserats ut hela aftonen. En tv har stått på högt, riktigt högt.
Är det en gemensam tv som delas i grannskapet här?
o lägenheten ovan måste vara befolkad av gymnaster.
om inte elefanter.
Gymnaster känns dock rimligare.

Människor förfestar. Festar. Efterfestar.
Jag har hört hur det fnittrats utanför fönstret runt två - tre snåret.

Men ikväll känner jag att jag inte har ngt emot att inte vara en del av kalaset.

Istället växer jag fast i soffan.
Känner ögonen grusas o högerhanden förslappas.
Mina hjärnceller går till sömns en efter en.
Men det genererar pengar - och ett gott samvete.
Ingen dagen–efter–ångest här inte.

Undra om lillen kommer få en släng av den imorgon? Hon är trots allt ute o svirar ikv.